2021 är vi ett techbolag med lika många kvinnor som män. Det tål att uppmärksammas! Vi är också stolta över att vår ledningsgrupp har en jämn fördelning 💥

I rapporter om näringslivet i stort, konsultbranschen och om techbolagen i synnerhet är det fortfarande en rätt dyster bild som målas upp. Trots att många jobbar aktivt med att förändra går det ändå väldigt långsamt. Vad är det då som har gjort att det faktiskt ser ut såhär hos oss?

📃 Vi har länge arbetat aktivt för att öka jämställdheten hos oss, inte minst Johanna Månsson Grahn som förändrade språket i våra annonser för några år sedan. Genom ett mer inkluderande tilltal har vi lyckats få fler kvinnor att söka sig till oss.

🚸 Vi välkomnar barn på kontoret, övertid är sällsynt och vi arbetar i team så att vi inte behöver ta igen efter vabb. Det gör det möjligt att kombinera familjeliv med livet som konsult.

🤔 Vi har en företagskultur där vi regelbundet utvärderar och reflekterar kring våra normer och strukturer för att identifiera fler områden vi vill förbättra.

2021 är Iteam ett techbolag med lika många kvinnor som män. Det tål att uppmärksammas!

Jämställdhet på Iteam

Ni som har hållit på med lagsport vet vad jag menar. Känslan när hela laget är som ett. inga ord behövs, alla vet vad de ska göra och samarbetet bara flyter på. Efter matchen vet ni knappt vem som gjorde vad, allt ni vet är att ni vann. Vi pratar om “Team flow” (förlåt men det går inte att översätta, “lagflöde” låter bara konstigt).

Team flow är också något som går att uppnå i utvecklingsteam. Det händer när teamet till exempel mobprogrammerar ihop, dvs en sitter framför tangentbordet och de andra sitter bredvid och säger vad personen ska göra. Alla hjärnor blir helt plötsligt en gemensam och ni tappar bort både tid och rum. Andra exempel är när teamet löser en kritisk bugg, jobbar mot en tajt deadline osv. Utifrån beskrivs det ofta som att “allt går så lätt” och “saker bara händer”. 

Nu har det första neurovetenskapliga bevisen på team flow som ett unikt tillstånd i hjärnan kommit. Så spännande! Ett forskningsteam lett av Professor Mohammad Shehata på Toyohashi tekniska universitet upptäckte ökade beta- och gammahjärnvågor i den mellersta temporala cortexen, en typ av hjärnaktivitet som kan kopplas till informationsbehandling. Det visade sig även att försökspersonerna hade en mer synkroniserad hjärnaktivitet under team flow jämfört med vanligt lagarbete.

Så hur kan vi stötta ett team mot team flow? Vi agila coacher jobbar mycket med psykosocial trygghet. Alla i teamet ska kunna känna sig trygga att uttrycka sig, visa vilka de är och säga vad de tycker. Då behöver teammedlemmarna lära känna varandra och förstå varandras behov. Därför börjar vi ofta våra projekt med en teamuppstart, eller en workshop som mynnar ut i ett team agreement - något som sätter ramarna för hur vi ska jobba ihop och vart vi ska. Med jämna mellanrum återvänder vi till vårt team agreement för att påminna oss, förändra det och lägga till fler aspekter. Under projektets gång byggs teamuppstarten ut med nya workshops och vi lär känna fler delar av varandra och om oss som team.

För att främja den kollektiva intelligensen, dvs se till att allas hjärnor används och inte bara de som tillhör de högljudda, extroverta eller officiella eller inofficiella ledare använder vi olika former av miniworkshops istället för ostrukturerade diskussioner. Det möjliggör för tänkarna att få tid att tänka innan de pratar, ökar effektiviteten i beslutsfattandet och ser till att alla kommer till tals.

Det tredje vi gör, och kanske är det det viktigaste. Det är att skapa tid för team flow att liksom hända. Att hjälpa ovana produktägare att förstå att mobprogrammering inte är tidsslöseri, att det inte är bättre att varje teammedlem jobbar på sin uppgift utan att det faktiskt är effektivare att jobba tillsammans och att lösningen till och med kommer bli bättre om fler få slå sina kloka huvuden ihop. För när vi, likt ett hockeylag, blir som ett med varandra, vi blir en hjärna och en kropp, det är först då vi blir ett högpresterande vinnarlag. Först då vi kan leverera riktig innovation.

Hur kan ett utvecklingsteam bli ett hockeylag. Lösningen stavas Team Flow. Men hur gör vi för att uppnå detta?

Riktig innovation kräver team flow

Pandemiåret 2020 var tufft även för oss. Vi använde dock tiden till att formera oss till de utmaningar som vi vet att hela samhället behöver ta sig an nu. Hållbarhet och digital innovation sitter lika naturligt ihop som Batman och Robin.

Under våren lanserade vi våra nya erbjudanden 

som tydliggör att vi jobbar användardrivet både med senaste tekniken och som extra hjärnor och hjärtan i befintliga team. Att förbättra samhället med hjälp av digital teknik är något som visar sig attrahera nya kunder så väl som fantastiska kollegor och vi har redan välkomnat flera under året.

Vår senaste rekrytering är Erik Hellman, vår nya Utvecklingschef sedan mitten av augusti. Erik säger:

Med fokus på digitalisering som ger större samhällsnytta och riktigt värde för användarna så ser jag fram emot att få arbeta med de frågor som ger mig drivkraft.

Med sin långa erfarenhet inom systemutveckling har Erik det övergripande ansvaret för våra utvecklare och de tekniska lösningarna i våra kundprojekt. Han trivs med att skapa långsiktiga och hållbara lösningar, agera mentor när det behövs, och hitta enkla lösningar på komplexa problem. En ovärderlig tillgång i alla projekt!

Under sin praktik hos oss visade Mikaela att hon är en självständig, noggrann doer som inte räds för att ge sig ut i det okända och ta reda på hur saker och ting ska lösas på bästa sätt. Att anställa henne kändes därför som en självklarhet. Mikaela har sedan dess gått från klarhet till klarhet. En energiboost i alla team!

Emil har sina rötter både i Finland och i Berlins startup-värld. Emil är grym på att med små medel skapa stort värde vilket vi redan har sett i flera projekt. Han är en erfaren fullstack-utvecklare med fokus på frontend. Med förmågan att se helheten i kundens affär och nyttan för deras användare är han en stark länk och tillgång i våra kunders projekt. Allt är inte bättre i Berlin!

Ingen utmaning tycks för svår för Iris. Sedan hon började har hon bla arbetat med att öka tillgängligheten på landsbygden och facilitera designsprintar för nya kunder. Med sin förmåga att se och navigera komplexitet bidrar och levererar hon inom flera av våra mest utmanande projekt. Vilken klippa!

Vi handplockade Petronella för ett av våra Scale up-uppdrag inom UX Design. Petronella har flera års erfarenhet som konsult och imponerade stort både på oss och på kunden då hon snabbt blev en självklar del av teamet för sin strategiska höjd och det stöd hon ger sin produktägare. En riktig idéspruta!


Maria Lindholm, Head of Market Communication

Maria har erfarenhet både från stora och små företag runt om i världen. Hon trivs lika bra i det strategiska arbetet med affärsutveckling och marknadsstrategi som i det kreativa arbetet i leverans till kund. Ett hjärta i lyhördhet, människa & samhällsutveckling och alla aspekter av hållbarhet. Perfect match!

Anders har lång erfarenhet av webbutveckling från såväl byråer som SaaS-bolag. Hans passion är att tillgodose användarcentrerade behov och att skapa mjukvara som inkluderar så många som möjligt. En styrka i varje team!

Jenny är rådgivare, investerare och styrelseledamot i flera företag både nationellt och internationellt. Hon har mångårig erfarenhet i att utveckla bolag i förändrings- och tillväxtfaser med ett starkt fokus på ledarskap, styrkan i kommunikation och varumärkesarbete. På Iteam blir Jenny ny styrelseordförande för att bidra på bästa sätt i utvecklingen av bolaget framåt. Erfarenhet och tyngd till våra affärer!

Hållbarhet och digital innovation sitter lika naturligt ihop som Batman och Robin

Hållbar digitalisering attraherar både kompetens och kunder

På dörren utanför Strindbergmuséet på Drottninggatan i Stockholm hänger ett inbjudningskort. På baksidan står det "Välkommen till Strindberg, 4 trappor - Vi har hiss!". Hör hur tekniken har förändrat bostadsmarknaden förr och hur vi antagligen kommer se en liknande förändring nu.

Om du vandrar runt på Östermalm i Stockholm kan du se spår av ett tidigare dramatiskt skifte på bostadsmarknaden. Längst nere i husen ligger paradvåningen med sina stora vardagsrum och vackra burspråk. Tjänstefolket bodde högst upp i huset och var tvungna att gå alla trappor ner till toaletten medan de rika familjerna hade nära till hjärterummet.

Men sen hände något. Runt sekelskiftet kom nya moderna innovationer. WC:n och hissen förändrade allt. Moderniteterna i huset på Drottninggatan måste ha varit lika banbrytande som platt-TV och självkörande bilar är i vår tid.

Att Strindberg skrev "Vi har hiss!" på sitt inbjudningskort kan ha varit skryt om sin ultramoderna standard - eller att han nödgades att försvara sitt nya boende till de förnäma gästerna som kanske såg fyra trappor som ett tecken på dekis för den stora författaren.

Numera vet vi att högre upp i ett hus alltid betyder bättre. Bättre ljusinsläpp, vidare utsikt och mindre störningsmoment från panflöjtsmusikanterna på gatan nedanför.

Ny teknik kan återigen vända upp och ner på bostadsmarknaden

Under hela 1900-talet har det skett en kontinuerlig förtätning av våra storstäder. Ungdomar som är uppväxta i Emmaboda eller Pajala studerar på universitet i Malmö eller Luleå väljer när de är klara att bosätta sig där. Jobben, nöjesliv, restauranger, kommunikation och nätverk finns i storstäderna. Ända sedan 90-talet har vi hört röster som säger "med hem-pc kan du jobba varifrån du vill" men det har aldrig slagit igenom på riktigt så vi har fortsatt styra våra flyttlass närmare Stureplan. Sen hände något- pandemin tvingade oss alla att installera Zoom, Teams, Google Meet och fixa till vårt hemmakontor och arbetsgivare tvingades acceptera att anställda inte kommer till kontoret längre och lärde sig att lita på sina medarbetare. Trenden är global. Alla metropoler runtomkring i hela världen som Los Angeles, New York och Tokyo ser snabbt hur hyresnivåer sjunker och fler flyttar ut från städerna. Sverige är inget undantag, här flyttar ungdomarna till fritidshus och familjer flyttar till röda hus med egen trädgård i Skåne, Halland, Gotland mfl (1).

Trenden kan accelereras framöver med drönare och självkörande bilar

Alla kan inte jobba framför en skärm. Vi vill även träffas och vi kommer antagligen gå tillbaka till kontoren några dagar i veckan i allafall efter pandemin. Det gör att det stora skiftet kommer dröja några år till men vi har några tekniska innovationer som har potentialen att förändra samhället för alltid. Precis som Strindbergs hiss kan vara ett exempel på hur en teknisk innovation snabbt kunde skifta bostadsmarknaden permanent så kommer de självkörande bilarna

(1) [https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/](DI.se - hit går flyttlassen)

Location, location, location. Vad har Strindbergs hiss med huspriser att göra?

Hur kan bostadspriserna förändras efter pandemin?

Ett API är en strukturerad, dokumenterad och säker 

anslutningspunkt till ett system som är avsedd för andra system

. På samma sätt som en människa kommunicerar med ett system via ett grafiskt gränssnitt som har vyer, listor och, knappar så kommunicerar ett system med ett annat via ett API som har anrop och bestämda dataformat. Förkortningen API betyder Application Programming Interface, vilket också visar på släktskapet med UI - User Interface (d.v.s. det grafiska gränssnittet avsett för människor).

Ordet API används för relativt många olika sorters gränssnitt mellan applikationer, system och plattformar. Bluetooth är en sorts API som beskriver hur mobila enheter ska kommunicera med varandra, ett annat API är det som en dator använder för att kommunicera med sitt grafikkort.

När man pratar om API I dagligt tal och i media menar man dock nästan alltid ett 

API till en applikation eller ett system som nås via internet

. Det är också den sortens API som den här texten handlar om. Ett sådant API kan erbjuda funktioner för att hämta information, men också för att utföra aktiviteter - t.ex. beställa en tjänst eller vara, skicka in en anmälan, ändra uppgifter för en användare eller starta en process av något slag.

Ett API är en del av ett system. Även om det kan upplevas som att ett API är något som ligger mellan olika system så är det en del av något av de system som är ihopkopplade. Den som äger systemet som har API:et äger och kontrollerar alltså också API:et och hur det får användas. Ibland har består en hopkoppling av system av flera API:er där de olika systemen har varsitt API.

Vissa API:er är stängda, vilket innebär att de bara är avsedda för användning av en organisations egna system. Exempel på det är när man har specialbyggt ett API för bara en webbtjänst. Ett sånt API har väldigt specialiserade funktioner som är helt anpassade för att leverera just den information och de anrop som webbtjänsten behöver.

generella och erbjuder åtkomst till tjänster och datamängder som kan användas av en mängd andra system

. Att API:et är öppet betyder inte att alla har rätt att använda det eller komma åt all information i det, eller att det måste vara gratis att använda. Ett öppet API kan t.ex. ha en licens där man behöver teckna ett avtal med den som äger API:et och få en nyckel för att kunna anropa det. Ett öppet API betyder inte heller att informationen i det måste vara öppen - ett öppet API kan ha inloggning som gör att den som använder det bara kan hämta information och anropa funktioner som är knutna till en specifik användare.

Definitionen av öppna och stängda API:er är inte entydig, och vissa menar att ett öppet API innebär att det är öppet för alla att använda och enbart innehåller publik information. Det vi menar med öppet API i den här texten är dock ett 

API som är generellt och som är möjligt att använda utanför API:ets egen organisation

, oavsett om det innehåller publik information, kostar pengar, kräver licensnycklar eller inloggning för åtkomst till användarinformation.

API:er kan vara stora och små, sammanslagna eller uppdelade. Här är några exempel på öppna API:er från myndigheter och företag:

 har en mängd API:er både för att hämta statistik och för att genomföra olika ärenden som att ändra folkbokföringsadress och lämna in skattedeklarationer.

Flera kollektivtrafikbolag erbjuder tillsammans API:er via 

 för hållplatser, tidtabeller, realtidsinformation och för att köpa biljetter.

 har mängder av API:er, t.ex. Maps som gör att man kan använda Google Maps i sin egen webbtjänst.

 har ett API som bland annat gör att man kan bygga in delning och skapande av inlägg från andra appar.

 har ett API för att registrera ändringar i bostadsrättsföreningars styrelser

 har ett API för kortbetalningar som man kan använda när man bygger en webbshop.

Banker, vissa myndigheter (som centralbanker) och finansiella institut måste, enligt EU-direktivet 

, erbjuda API:er för konton, betalningar och transaktioner. Exempel:

Med ett API kan man koppla ihop ett system med ett annat. Det kan låta som något tekniskt och inte särskilt relevant för en vanlig användare. Men API:er är grunden för automatisering. Ett sätt att tänka på kraften i API:er är genom tänka på mashups - kombinationer av tjänster som redan finns.

Om Försäkringskassan och din kommuns skolförvaltning hade öppna API:er skulle man kunna bygga en app som samtidigt sjukanmäler ditt barn i skolan och anmäler VAB till Försäkringskassan i ett och samma moment, kanske via telefonens röstassistent. Varken Försäkringskassan eller kommunen skulle behöva leda ett sånt projekt eller ens vara inblandade utöver att godkänna användning av API:erna.

Mindre spektakulära tillämpningar som skulle vara omöjliga utan API:er är t.ex. automatisk avprickning av fakturabetalningar i bokföringsprogram, ehandel med frakt och spårning av paketleveranser, Swish och bokning av resor online. När man skrapar lite på ytan blir det snabbt nästan omöjligt att hitta digitala lösningar som inte använder ett API någonstans.

API:er är en förutsättning för att bygga digitala plattformar. I moderna organisationer vill man att de olika system och applikationer som man använder ska kopplas samman, både så att informationen kan delas mellan dem och så att man kan skapa mer komplexa digitala processer som kräver att funktioner i olika system anropas i rätt ordning. Om de olika delsystemen inte har API:er blir en sån sammankoppling både svår och instabil. När systemen är sammankopplade på rätt sätt kan du bygga ett eget API till din plattform där dina kunder, leverantörer, användare eller medborgare kan använda dina tjänster via olika appar och webbtjänster.

Samhället kan spara enorma resurser genom att system kan kommunicera med varandra och automatiskt låta data flöda istället för att gå via människor. Med öppna API:er kan dessutom invånare och företag hjälpa till att driva utvecklingen genom att skapa nya tjänster och automatiseringar. Man kan enkelt koppla samman tjänster från det offentliga med tjänster från näringslivet på ett sätt som t.ex. en myndighet skulle ha svårt att göra.

Inom det offentliga har t.ex. Helsingborg kommun och Sundsvall kommun har valt att tillämpa öppna principer på sin utveckling. Deras öppna API:er möjliggör maximering av medborgarnytta till minimal peng. Tyvärr är detta undantag - Sverige ligger sist i OECDs lista över digital mognad inom offentlig förvaltning. Om fler myndigheter och offentliga förvaltningar öppnade sina API:er skulle det snabbt kunna ändras.

Inom delar av näringslivet kan idén om ett API verka hotfullt. Vid första anblick verkar det lättare att behålla sina kunder om man kan se till att de måste använda ens tjänster via ens eget system och gränssnitt. I själva verket kan ett öppet API vara en automatisk säljkanal där andra aktörer kan hitta på nya applikationer som inkluderar dina tjänster utan att du behöver lyfta ett finger. Tack vare att Interflora hade ett API så kunde hitta.se skapa en knapp för att skicka blommor på födelsedagen till en person man sökt fram - Interflora fick nya beställningar, hitta.se en kickback på varje försäljning och användaren behövde inte fylla i adressen på beställningen.

I takt med kundernas digitaliseringsmognad så ökar också förväntningarna på att alla system ska kunna fungera som byggblock i en organisations digitala plattform. System utan ett API kan inte spela den rollen. Utan ett API kan plötsligt den som ville låsa in sina kunder istället själv bli utelåst, men med ett API kan man bli en ovärderlig kugge i de större hjul som utgörs av kundernas digitala plattformar.

De flesta vet vad BNP är men få vet vad ett API är. Båda är komplicerade frågor som hjälper att känna till om man ska förstå hur samhället utvecklas.

Vad är ett API?

Många konsultfirmor har som affärsidé att låsa in sina kunder, både genom att låsa in data och låsa in källkod. Våra värderingar på Iteam är att Skapa värde, Ha kul och Göra något bra - och de värderingarna leder oss fram till att vi hellre hjälper våra kunder att få mer värde genom att bygga vidare på tidigare arbete - än att göra om samma jobb om och om igen. Det blir billigare, snabbare och bättre helt enkelt. Och vi kommer vidare i digitaliseringen istället för att stå kvar och stampa.

Grunden är att källkoden är tillgänglig och att du får ändra i och dela med dig av den, d.v.s. att den är släppt under en licens som tillåter det. I princip räcker det att publicera koden under en sådan licens för att säga att projektet är öppen källkod, men det skapar inte så mycket värde om ingen kan bygga vidare på koden.

Öppen källkod används i nästan allt du använder till vardags. Oavsett om du slår på TV:n, mobilen eller kör din bil så använder du digital mjukvara som har sin källkod publicerad öppet med en licens som gör att du kan hämta den, förändra den och ibland även sälja en produkt med källkoden inbyggd.

Klassiska exempel på projekt med öppen källkod är: Linux, Wordpress, MySQL, Android (till största delen), Elasticsearch, Kubernetes, Docker, Node.js, PHP. Som användare är några av projekten troligtvis okända för dig men de lägger grunden till allt från nyhetssajter och sociala medier till dina vanligaste appar för att resa kollektivt, beställa mat eller hitta vägen till badstranden.

Ett vanligt misstag många gör är att man väntar med att publicera källkoden tills man är klar. Det brukar oftast inte bli så bra. Om någon annan ska ha nytta av projektet måste de hitta det, förstå vad det är bra för och hur man använder det, men kanske också känna sig delaktig, då behöver man publicera koden tidigt och innan den är klar.

För att det ska vara värt något att ha tillgång till källkoden behöver den gå att förstå, och då måste den kanske vara välskriven och ha dokumentation och tester. Och för att någon ska uppleva att de kan delta i projektet på ett meningsfullt sätt behöver det kanske ta emot pull requests, issues och feature requests. Alla dessa extra grejer strävar efter att förstärka fördelarna med open source, att göra det lätt att ta del av projektet och påverka det. Men vad som är bäst beror på projektet; Vilka är målgruppen är, hur de använder koden och hur de skulle vara intresserade av att påverka projektet.

Måste man publicera all källkod bara för att man använder öppen källkod?

Vissa licenser kräver att du också öppnar din kod för att använda deras öppna källkod, den vanligaste av dessa är GPL. Nu för tiden är däremot licenser som MIT, Apache 2.0 eller ISC vanligare och de kräver inte att du publicerar källkoden. Vill du lära dig skillnaden mellan olika licenser är den här sajten en jättebra start: https://choosealicense.com/

Blir det inte enormt osäkert att ha all källkod öppet?

Det är faktiskt en myt att ett system skulle bli mer säkert om man håller all källkod gömd. Det finns nämligen alltid buggar i kod och om det är få personer som tittar på koden så är risken större att ingen hittar buggarna. Det finns självklart delar av ett system som man vill hålla stängd, t ex nycklar, lösenord och interna IP-adresser osv bör man aldrig publicera som del av källkoden utan hålla i separata stängda system.

För att programvara ska vara “Open Source” måste användare av programvaran vara fria att dela med sig av den hur de vill utan extra kostnader. Det betyder inte att du inte kan ta betalt för att få tillgång till programvaran och källkoden, eller ta betalt för paketerade versioner på exempelvis App Store samtidigt som källkoden är fritt tillgänglig. En relaterad modell som inte är öppen källkod är att göra källkoden tillgänglig under en licens som begränsar dess användning. Exempelvis är källkoden till Unreal Engine tillgänglig att användas av vem som helst men de måste betala royalties på de intäkter den genererar.

Vanliga affärsmodeller är att sälja kompetens kring programvaran, utbildning och certifiering inom den eller hosting av den. Fråga dig om tillgång till mjukvaran verkligen är det mest värdefulla ni levererar, och hur värdet av det ni levererar hade påverkats om programvaran började användas av fler.

Här är anledningarna till att du ska börja med öppen källkod

Om någon annan hjälper dig att vidareutveckla din källkod delar ni på kostnaden för vidareutvecklingen.

När fler hjärnor hjälps åt blir den totala intelligensen större i att lösa problemen. Kanske sitter någon där ute på precis svaret på det problem du sitter med just nu.

Med öppen källkod är ni fria att göra ändringar och vidareutveckla för all framtid och är inte bundna till någon specifik leverantör eller licensavtal.

Finns det buggar i din kod är chansen större att ni upptäcker den om fler har möjlighet att se hur din produkt är uppbyggd.

En demokrati är beroende av transparens för att förstå hur världen är uppbyggd. I en digital demokrati med större och större del av verksamheten som sker med hjälp av mjukvara så blir också behovet av insyn i dessa programvaror större. Lägger man till AI till denna mix så är det ännu svårare att få insyn i den komplexa process som sker och kraven ökar mer på öppen källkod. Att ha varit med och skrivit en liten liten del av något som blir stort är en väldigt stor drivkraft för många som jobbar med utveckling. Det skapar en delaktighet och ambassadörer för ditt projekt.

När ett projekt utvecklas med målet att källkoden ska vara öppen blir oftast kraven större på att det ska vara enkelt att kunna få igång koden på sin egen dator. Det gör faktiskt det lättare även för teamet självt när det kommer nya personer som ansluter till teamet. Det paketeras helt enkelt lite smidigare så att man inte behöver veta exakt allt om hur allt fungerar men ändå kan hjälpa till.

När ett projekt utvecklas i det öppna så kommer även fler personer engagera sig tidigt (om det är ett projekt som engagerar). Denna typ av kontinuerligt samarbete ökar intelligensen i den totala gruppen och möjliggör mer specialiserad kunskap att bidra. Det kan till exempel handla om översättningar, exempeltexter, illustrationer som kan läggas in direkt i koden utan att behöva hamna i backlogs eller annan projekthantering.

Kontakta gärna oss på Iteam om du är nyfiken på öppen källkod och digital innovation. Vi hjälper dig både med tekniken, skapa engagemang/community kring din tjänst och att hitta fram till en kultur av action, öppenhet och lärande i ditt team.

Vill du lära dig mer om öppen källkod?

Öppen källkod är mycket mer än bara gratis programvara. Det är en filosofi som rimmar väl med demokratins värderingar.

Vad är öppen källkod och varför ska du bry dig?

2018 vann vårt Stockholmskontor i gamla Arkitekthögskolan (A House) 

 för Sveriges snyggaste kontor av tidningen Lokalnytt. Nomineringen var: Kreativitet, uppfinningsrikedom och en vilja att utmana har blivit självgenererande kännetecken och är en del av företagets DNA. Kontoret ligger i Arkitekturskolans klassiska byggnad på Östermalm som nu går under namnet A House. Lokalerna har under senaste året förvandlats till en kreativ mötesplats för entreprenörer, start ups och andra kunskapsdrivna företag – ett perfekt sammanhang för Iteam.

Snabb och trygg övergång till hemifrånarbete

Men precis som hos många andra tjänsteföretag världen runt så har vi på Iteam - i spåren av Covid-19-pandemin - arbetat i stort sett uteslutande hemifrån i över ett år. På Iteam var vi otroligt snabba i att, direkt i mars 2020, från en dag till en annan växla från att jobba merparten av arbetstiden på kontor, till att jobba hemifrån. Digital mognad och tydlighet i arbetsprocesser gjorde att vi var väl förberedda. Vi tog vår dator och eventuell extra datorskärm under armen och gick hem. Svårare än så var det inte - alla arbetsverktyg var redan molnbaserade, vi identifierade oss digitalt för att komma in i bolagets tjänster. Vi signerade avtal, workshoppade och samarbetade sedan en god tid innan våren 2020 100% digitalt - så vi tappade ingen tid. Det var en skön känsla att så snabbt kunna dra sitt strå till stacken i att minska smittspridningen i landet.

Sedan i januari 2021 så har vi faktiskt inte ens haft ett fysiskt kontor i Stockholmsregionen - alltså inte ens ett folktomt kontor. Vi har istället förlitat oss på vårt fina kontor i Göteborg dit vi kunde hänvisa all fysisk post, flytta bolagets registrerade postadress etc. På Göteborgskontoret har vi haft medarbetare på plats med jämna mellanrum för att vittja postlådan, ta hand om växter - men även för att jobba fokuserat i små team då vi där kunnat träffas i små grupper med bibehållen distans. Det skadar ju inte heller att Göteborgskontoret har så underbar läge med vid utsikt över Järntorget och takåsarna i Masthugget.

Vi packade ihop hela Stockholmskontoret under vårvintern och gav samtliga medarbetare möjlighet att nyttja sin arbetsplatsutrustning i sina hem istället. Majoriteten av kontoret magasinerades kompakt, säkert och prydligt. Men, vi missade förstås inte tillfället att låna ut utvalda kontorsinredningsdetaljer så som konst, fåtöljer, skulpturer och andra “Iteam-ikoner” till våra medarbetare. Vi ville säkerställa att så mycket av Iteams materiella själ, karaktär och “fysiska kulturbärare” kunde fortsätta njutas av även under pandemin - så det kändes fint att kunna stötta lite extra på hemmakontor runt om i landet.

Lokalkostnader står för en väsentligt del av kostnad för alla bolag. Vårt mål nu - i utgången av pandemin och in i det “nya normala” - är att verkligen tänka till, utgå från de faktiska behoven - och hitta ett nytt kontor i Stockholm. Vad ska vi egentligen göra där? Vilka jobbar där? Vad jobbar vi med och hur? Användarnas behov är nyckel till all framgång. Vi vet att när vi nyttjar vår kontorsyta smart - på ett sätt som gagnar både kunder och medarbetares behov - så vinner alla. Inte minst miljön. Är det ens försvarbart att ett bolag i vår bransch - med våra arbetsmetoder och kultur - hyr X kubikmeter uppvärmd eller nedkyld kontorsvolym dag ut och dag in, året runt utan anpassas efter våra faktiska behov?

Spännande att fundera på vilken lokal vi nu ska ha

Exakt hur vårt nästa Stockholmskontor ser ut, var det ligger och om det är ett traditionellt kontor eller inte - det vet vi inte än men har du spännande idéer på lokaler som du tror skulle passa oss, kanske en ateljé, en lägenhet eller en gammal biograf? Vi letar nu med öppna ögon efter vad som passar i kombination med allt vi och våra kunder har lärt sig under pandemin.

Vi digitaliserar bolag genom att utgå från användarens behov. Tillsammans kan vi gå starkare in i morgondagen. Välkommen!

Vi kombinerar det bästa från hemarbetet med en ny form av lokal

Vi sa upp vårt kontor i pandemin. Dags att tänka nytt

Hur kan AI göra så att fler kan få urban service i glesbygden? Kan drönare börja leverera sushi och starbucks kaffe? Hur fungerar en blockkedja i verkligheten? Hur kan öppen data och öppen källkod bli den neutrala samverkansplats som behövs för att få aktörer att våga samarbeta? Kommer vi någonsin tillbaka till det samhälle vi var innan pandemin? Glimtar vi en ny svensk idyll genom tekniken? En där vi kan bo närmare vår vackra natur och ändå ha intressanta jobb och vara konkurrenskraftiga på en världsmarknad? Många spänannde frågor i avsnittet från Logistikpodden med vår VD och grundare Christian Landgren.

Hur kommer framtidens transportsystem fungera? Kan AI hjälpa miljön?

Logistikpodden om Predictive Movement

Denna vecka är vi stolta att få testa vår AI plattform Predictive Movement i vår andra pilot på plats i Pajala. Tjugo lokala transportaktörer samverkar genom att dela data med vår öppna och fria plattform som räknar ut bästa rutten för att spara på klimatet och öka lönsamheten genom att få ökad fyllnadsgrad. Med den dramatiska ökning av e-handel som skett senaste året är det här en potentiell räddning både för klimatet och för servicen i hela landet.

Predictive Movement är en digital plattform och samverkansplats för transporter av människor och gods med hjälp av artificiell intelligens. Projektet finansieras av Vinnova, Trafikverket och av oss på Iteam mfl. I projektet ingår en region, fyra kommuner, ett universitet, myndigheter samt aktörer inom digitalisering och trafik/logistik.

En viktig drivkraft i projektet är klimatfrågan och att minska utsläppen från vägtrafiken.

Kortfattat handlar Predictive Movement om samordning av transporter. Projektet drivs under Iteam-X där vi arbetar metodiskt mot ett oklart mål, med lärande och utforskande i fokus. En av kärnfrågorna som vi ställer oss är varför det idag finns områden i Sverige där många transporter går nästan tomma, när det länge har varit tekniskt möjligt att göra leveranser både mer miljövänliga och tillförlitliga.

Predictive Movement utgår från Sveriges landsbygd och vi samarbetar med kommunerna i Ljusdal, Pajala, Arjeplog och Västervik. I dessa områden lever många människor och företag som alla har lika stort behov av - och rätt till - den fungerande infrastruktur som människor i storstäder är vana vid. En stor del av Sveriges befolkning lever utanför storstadsregionerna och både hushåll och företag där är beroende av fungerande transporter av allt från sjukvård till livsmedel och prylar som köps via e-handel.

Forskningsprojekt som testar i verkligheten

Predictive Movement utvecklas av ett team på Iteam utspritt i Göteborg och Stockholm och i samarbete med Luleå Tekniska Högskola (LTU). Under projektets gång reser vi själva ut till kommunerna och genomför studiebesök och pilottester. Vi ser det som en nödvändighet och ett privilegium att träffa människorna som bor och lever i den verklighet som vi vill påverka.

Nu fortsätter vi med en digital tvilling som visar potentialen

Nu påbörjas en spännande fas där vi ska bygga en digital tvilling till Sverige där vi kan simulera hur transporter rör sig i ett visst område och se effekten av vår plattform i ett idealscenarie. Med hjälp av digitala tvillingen kan vi visa hur miljöpåverkan och tillförlitlighet förbättras om transporter samordnas via s.k. pakethubbar istället för att aktörer själva kör ut dem, eller i värsta fall då privatpersoner tvingas resa många mil för att hämta ett paket.

Predictive Movement är en samverkansplattform för att optimera transportsystemet. Denna veckan testar vi i Pajala.

Predictive Movement testas i Pajala

Tre snabba med Christian Landgren, initiativtagare till den Öppna Skolplattformen och VD för digitaliseringsbyrån Iteam, om betydelsen av #öppendata och #öppenkällkod för arbetsmarknaden.

Hur kan öppen källkod lösa samhällsutmaningar?

"Samhället byggs av oss alla. Öppen källkod är inte bara en kostnadsfråga utan en demokratisk fråga. Ju fler som KAN vara involverade desto bättre blir det. Dessutom kan man ofta lösa mer komplexa utmaningar och resultatet blir oftast bättre när fler är involverade."

Vilka möjligheter skulle mer tillgänglig data tillföra inom arbetsmarknadsområdet?

"Data är verkligen den centrala resursen i en välfungerande arbetsmarknad. Ju mer den är inlåst desto trögare blir matchningen, och tvärtom - ju mer lättillgänglig och kvalitativ datan är desto bättre och snabbare kommer rätt person ha rätt jobb. Förutsättning för Sveriges konkurrenskraft."

Varför är du själv intresserad av frågan kring öppen data?

"Jag skulle vilja att vi breddar vår förståelse för öppen data, det har länge inneburit tråkig statisk data. När vi kan dela vår känsliga data på ett säkert sätt ökar värdet och intresset för den öppna datan. Det här var något vi utforskade i projektet Egendata tillsammans med Arbetsförmedlingen. Något jag hoppas kan fortsätta tas till nästa steg snart."

Hur påverkar öppen källkod och öppen data arbetsmarknaden framöver?

Tre snabba om #jobtech med Christian Landgren

Vikten av att prata om och ta hänsyn till användarupplevelsen är för de flesta av oss numera en självklarhet. Att utveckla någonting som uppfyller användarnas behov är en given grundsten till ett framgångsrikt projekt. Någonting som dock inte ses som lika självklart är att lyssna till vad de utvecklare som ska bygga, vidareutveckla eller förvalta en tjänst har för synpunkter. Hur föredrar de att jobba? Hur vill de kunna ta del av ny information och med vilken teknik arbetar de helst? Hur ser processen ut för att välja vilken teknik som skall användas och vad kan ses som avgörande faktorer? Finns det varningsflaggor som får oss att överhuvudtaget inte vilja arbeta med en viss teknik?

Utvecklaren kanske inte är den som fattar det slutgiltiga beslutet om vilken teknik som skall användas men hen är förhoppningsvis alltid rådgivande. En teknik som ingen vill arbeta med kommer aldrig att slå stort. Ett dåligt teknikval kan dessutom ge negativa konsekvenser som i värsta fall sträcker sig flera år in i framtiden om det t.ex. blir svårt att rekrytera talanger som vill arbeta med den teknik man investerat i. Om vi antar att vi alla är ute efter att göra bra saker, som används, måste målet vara att även utvecklarmiljön ska vara en behovsdriven upplevelse. Inom ramen för projektet Egendata, på uppdrag av Jobtech dev, genomförde vi en studie kring utvecklarperspektivet. Målsättningen var att ta reda på mer om detta, ofta nedprioriterade område, som en del i att kunna ta fram en tjänst som faktiskt används. Kort sagt - hur ska vi arbeta för att andra utvecklare ska vilja använda det vi gör? Studien bestod av en kvalitativ och en kvantitativ del. Den första delen utgjordes av djupintervjuer med fem utvecklare av olika erfarenhet och bakgrund inom både privat och offentlig sektor. För den kvantitativa delen skapades en enkät som besvarades av 50 personer aktiva i Facebookgruppen Kodapor.

Någonting som blev väldigt tydligt var att arbetet följer ett tydligt flöde där det första steget består av research. Hur denna research bedrivs verkar variera med hur lång erfarenhet någon har inom yrket. De flesta vill dock initialt få en form av övergripande bild av hur det fungerar för att sedan bli mer konkreta och se faktiska tillämpningar för att själva kunna komma igång och testa. Typen av medium, t. ex. demo, kod, video, bör väljas med omsorg beroende på vilken målgrupp som ska nås. Dokumentationen ses överlag som den allra viktigaste faktorn för hur lätt respektive svårt det är att lära sig en ny teknik. Tillgång till tydliga exempel och tutorials är även de avgörande. Det underlättar om dokumentationen följer en standard med tydlig struktur. Detta gör det lättare att hitta rätt då du söker efter någonting specifikt.

För att generalisera framstår gruppen utvecklare som utpräglade “problemlösare” där valet av en viss teknik till stor del baseras på vad hen tror kommer lösa ett problem på bäst sätt. Denna avvägning i kombination med bland annat kodkvalitet, fungerande versionshantering och hur väl testad koden är, är exempel på avgörande faktorer för vilken teknik någon väljer att använda. Varningsflaggor som bidrar till att inte välja en viss teknik kan istället vara bristfällig dokumentation eller att den ger intryck av att vara dåligt underhållen. Om det finns många obesvarade frågor/issues är en annan viktig aspekt eftersom det signalerar att det kan vara svårt att få svar på sina egna frågor.

Det som kännetecknar en bra upplevelse är dels hur lång tid det tar att bygga någonting som faktiskt fungerar men också känslan av att komma in i ett flow där arbetet flyter på och är roligt. Bilden av utvecklaren som problemlösare förstärks av att det vanligaste svaret på vad som gör hen extra nöjd kan kopplas till innovation och nya idéer: att kunna lösa problem på ett nytt och bättre sätt.

Developer Experience - hur skapar man lösningar som utvecklare ❤️ älskar?

DX - upplevelsen som inte får glömmas

DN uppmärksammar vårt projekt Morgondagens brevduvor! I ett obemannat automatiserat hälsorum kan man både träffa läkare över videokonferens och ta prover på sig själv, och slipper göra en heldagsutflykt till närmaste stad. Proverna transporteras sen till närmaste sjukhus med självstyrande drönare, som också kan leverera mediciner direkt hem till patienten.

“I framtiden kommer vi att kunna ha provtagningsrum på arbetsplatser och flygplatser”, säger Pia Kristiansson, projektledare i närsjukvården södra Lappland.

Många, kanske särskilt den växande gruppen äldre, skulle vilja kunna stanna kvar i sin hemort om det bara var praktiskt möjligt, och det här är en av pusselbitarna. Det känns otroligt kul att få vara med i ett projekt där man med absolut senaste teknik kan vara med och lösa de enorma utmaningar som vården har i glesbygden - och kanske på sikt även liknande problem inom andra samhällsområden.

Hur skulle samhället förändras om vi kunde få drönarleveranser till varje stuga?

Jämställdhet på Iteam

Aktuellt

Riktig innovation kräver team flow

Hållbar digitalisering attraherar både kompetens och kunder

Hur kan bostadspriserna förändras efter pandemin?

Vad är ett API?

Vad är öppen källkod och varför ska du bry dig?

Vi sa upp vårt kontor i pandemin. Dags att tänka nytt

Logistikpodden om Predictive Movement

Predictive Movement testas i Pajala

Jämställdhet på Iteam

Tre snabba om #jobtech med Christian Landgren

DX - upplevelsen som inte får glömmas

Drönare för medicinleveranser

Riktig innovation kräver team flow

Hållbar digitalisering attraherar både kompetens och kunder

Hur kan bostadspriserna förändras efter pandemin?

Vad är ett API?

Vad är öppen källkod och varför ska du bry dig?

Vi sa upp vårt kontor i pandemin. Dags att tänka nytt

Logistikpodden om Predictive Movement

Predictive Movement testas i Pajala

Jämställdhet på Iteam

Tre snabba om #jobtech med Christian Landgren

DX - upplevelsen som inte får glömmas

Drönare för medicinleveranser

Följ oss

Besök oss

Kontakta oss